I demokratins namn – kvinnorna som krävde rösträtt

För att delta skapar du ett konto i FromThePage med din e-postadress. Du skapar ett konto genom att klicka på Sign Up To Transcribe överst på sidan. Efter att du skapat ditt konto kan du börja transkribera och interagera med andra deltagare.

För att börja transkribera kan du klicka på följande länkar för respektive län:

• Blekinge län
• Gotlands län
• Gävleborgs län
• Göteborgs och Bohus län – del 1
• Göteborgs och Bohus län – del 2
• Hallands län
• Jämtlands län
• Jönköpings län
• Kalmar län
• Kristianstads län
• Kronobergs län
• Malmöhus län – del 1
• Malmöhus län – del 2
• Norrbottens län
• Skaraborgs län
• Stockholms stad och län – del 1
• Stockholms stad och län – del 2
• Stockholms stad och län – del 3
• Stockholms stad och län – del 4
• Södermanlands län
• Värmlands län – del 1
• Värmlands län – del 2
• Västerbottens län
• Västernorrlands län
• Älvsborgs län

Du kan även klicka på valfritt län under rubriken Works längst ner på den här sidan och sedan på fliken Contents.

När du transkriberar en lista kan du ta del av transkriberingsreglerna under transkriberingsformuläret. Det finns även en längre manual för transkribering som du når via följande länk:

• Manual för transkribering av namninsamlingen för kvinnans politiska rösträtt 1913–1914

Om du vill kan du även lägga till en profilbild genom att koppla samma e-postadress till en Gravatar.

För att hålla dig uppdaterad om vad som är på gång i projektet (exempelvis när namninsamlingslistor från nya län laddats upp) kan du beställa ett nyhetsutskick. Det gör du genom att skicka ett mejl till medborgarforskning@riksarkivet.se med ”rösträtt” som ärende.

Det tar lång tid att söka efter en person bland de drygt 350 000 signaturerna på de cirka 19 000 namninsamlingslistorna. Genom att delta hjälper du till att formatera om namninsamlingen till sökbar textdata. Den transkriberade informationen från namninsamlingslistorna kommer att tillgängliggöras fritt för alla att ta del av via Riksarkivets hemsida. Som nedladdningsbar data kommer informationen kunna användas av alla, såsom forskare, privatpersoner eller organisationer. Genom att delta godkänner du att den data som du bidrar till att skapa får användas fritt, uppmärkt som Public domain.

Inte i något land fick kvinnor politisk rösträtt före män och i de flesta länder var mäns och kvinnors rösträttsfråga åtskilda. Vita medelklasskvinnor i vissa länder fick rösträtt vid slutet av 1800-talet, men i de flesta länder dröjde det till 1900-talet innan kvinnor fick rätten att rösta. Ännu idag finns det kvinnor som saknar rösträtt.

I Sverige startade den organiserade kampen för demokrati i slutet av 1800-talet. Det uppstod en rösträttsrörelse som främst arbetade för mäns politiska rättigheter, Sveriges allmänna rösträttsförbund (SARF), och en annan rörelse som arbetade för kvinnors rättigheter, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Därutöver drev nykterhetsrörelserna liksom olika partipolitiska organisationer kampanjer för utsträckta politiska rättigheter – först för mera allmän rösträtt för män och därefter även för kvinnor.

Både den manliga och den kvinnliga rösträttsrörelsen var strategiska koalitioner; den minsta gemensamma nämnaren var att arbeta för att rösträtten skulle ges till fler. Båda arbetade nära partipolitiska organisationer och det fanns överlappande medlemskap. Vissa rösträttskvinnor deltog under 1890-talets folkriksdagar och många manliga kvinnorösträttsförespråkare i riksdagen (som också var medlemmar i Männens Förening för kvinnans politiska rösträtt) kom ursprungligen från den manliga rösträttsrörelsen.

Sammandrag från Demokrati100. 2022. ”Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.” Josefin Rönnbäck. Senast redigerad 16 augusti 2018.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt etablerades på runt 300 orter i form av lokala föreningar för kvinnans politiska rösträtt (FKPR). Den första FKPR-avdelningen bildades den 4 juni 1902 i Stockholm och den andra bildades 7 oktober 1902 i Göteborg. Därefter bildades ett tiotal ytterligare FKPR-avdelningar 1903. Tillväxten av antalet FKPR-avdelningar var starkt fram till mitten av 1910-talet. Se följande lista över FKPR-avdelningar för mer information.

För varje FKPR fanns en ordförande som ledde rösträttsarbetet lokalt. Dessa kvinnliga ordföranden var samhällsbyggare i närmiljön med stark förankring och inflytande i sina lokala samhällen. Ungefär hälften var ogifta och de tre mest förekommande yrkena var folkskollärarinna, flickskollärarinna och skolföreståndarinna. Många var dessutom bland de första kvinnliga stadsfullmäktigeledamöterna 1910–1919. Dock är lite känt om deras sociala bakgrund.

Ett sidoprojekt som startade hösten 2023 syftar till att samla in biografiska uppgifter för samtliga FKPR-ordföranden. Projektet påbörjades av doktoranderna Monir Bounadi och Mattias Folkestad vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet men flera andra släkt- och personforskare har senare bidragit.

I skrivande stund (17 januari 2024) har vi funnit födelseuppgifter för runt 70 procent av alla FKPR-ordföranden (se lista över FKPR-ordföranden och klickbar karta över FKPR-avdelningar med listor över FKPR-ordföranden med födelseuppgifter om sådana finns). Vi fortsätter att samla in födelseuppgifter för resterande. Därefter kommer vi länka kvinnorna till historiska folkregister för att samla in ytterligare uppgifter som dödsuppgifter och familjebakgrund. Arbetet dokumenteras på Wikidata. Under arbetets gång identifieras källor som kopplas till ordförandena som gör det möjligt att författa biografier över dem på Wikipedia och därmed till viss del åtgärda encyklopedins underrepresentationen av historiskt betydelsefulla kvinnor.

Skicka ett mejl till monir.bounadi@iies.su.se om du vill veta hur du kan bidra till sidoprojektet. Enklast att bidra är att gå till följande lista över FKPR-ordföranden, forska på de kvinnor som saknar födelseuppgifter och därefter mata in uppgifterna på Wikidata.

• ”Rösträttskampen – ett triangeldrama mellan kvinnor, män och staten av fil.dr. Josefin Rönnbäck”. Artikel från 2019.
• Demokrati100. En webbplats om demokratins framväxt i Sverige. Bakom webbplatsen står Kungliga biblioteket (KB) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ) tillsammans med ett nätverk av forskare och företrädare för bibliotek, arkiv och museer.
• KvinnSam. En universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet. Verksamheten består i att bevaka och förteckna litteratur om genusfrågor, att samla, ordna och förteckna kvinnohistoriskt arkivmaterial samt ge referensservice.
• Sveriges riksdag firar demokratin. En webbplats om demokratins utveckling i Sverige från 1809 fram till idag. Se även Riksdagen firar demokratin 2018–2022.
• Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt. Göteborgs universitetsbibliotek har digitaliserat årsberättelser där det bland går att läsa om LKPR:s organisation och arbete.
• Rekommenderad litteratur. Låna eller fjärrlåna följande böcker för att fördjupa dig i rösträttens utveckling i Sverige med fokus på kvinnorörelserna: Politikens genusgränser : den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902-1921 av Josefin Rönnbäck; Kvinnor får röst : kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse av Christina Florin; Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt av Barbro Hedvall; och Efter rösträtten : kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet av Kjell Östberg. För en internationell historisk utblick på engelska, se Forging the franchise : the political origins of the women's vote av Dawn Langan Teele.
• Folkräkningen (Sveriges befolkning) 1910. Riksarkivets sökmotor för att söka i de folkräkningar i Sverige som digitaliserats. Här kan du söka efter kvinnor som var folkbokförda i Sverige 1910.
• Sök efter kvinnor boende i Stockholms stad 1913-1914. Sökfunktion för Stockholms stads Rotemansarkiv som är anpassat till att underlätta transkriberingen av listor från Stockholms stad.
• Stockholms adresskalender 1913 och Stockholms adresskalender 1914. Sökbara PDF-filer med register över adresser i Stockholms stad och förstadssamhällen och ett stort urval av de som bodde där 1913 och 1914. Materialet kompletterar Rotemansarkivet (se föregående punkt) då registret täcker områden utanför Stockholms stads rotemanssystem (exempelvis Lidingö och Danderyd).
• Familia. Sökverktyg som innehåller länkade individuppgifter ur kyrkböcker från slutet av 1600-talet fram till 1910-talet. Omfattar 73 församlingar i Norra inlandsområdet, Norra Västerbottensområdet, Sundsvallsområdet, samt Linköpingsområdet.

Riksarkivet har skannat den omfattande namninsamlingen och bjuder nu in dig att vara med och transkribera det handskrivna materialet så att det blir sökbart i fritext. Informationen kommer sedan att bli fritt tillgänglig via Riksarkivets webbplats. Transkriberingsprojektet genomförs i samarbete med doktoranderna Monir Bounadi och Mattias Folkestad vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet.

Arkivmaterialet som transkriberas i detta projekt finns i tvåkammarriksdagens arkiv som förvaras av Riksarkivet i Stockholm. Se volymer E 9: 3–32, ”Kvinnornas opinionsyttring för politisk rösträtt och valbarhet” i arkivet Riksdagen 1867-1970 Kamrarna (Första och Andra) 1867 – 1970, Petitioner.

För en längre projektbeskrivning, se Riksarkivets webbsida om projektet.

• Ska jag transkribera överstrukna ord och tecken?

Ja, dessa transkriberas källtroget. Ett överstruket ord, exempelvis “Fru”, kan skrivas som “[överstruket: Fru]”. Alternativt kan du i fältet “Övriga anteckningar i dokumentet” notera vilka ord och tecken som är överstrukna.

• Hur ska man tolka och transkribera stora och små bokstäver?

Huvudprincipen för transkriberingen, även när det gäller versaler och gemener, är att transkribera källtroget. Det kan dock innebära svårigheter och avvägningar då stora bokstäver i äldre tid ibland ser ut som större varianter av små bokstäver. Vanligt förekommande är till exempel att A skrivs på det sättet, så om det står “anna” men den inledande bokstaven ser betydligt större ut än den avslutande, bör du transkribera den som “A”.

• Får jag göra ändringar om jag tror någon annan användare transkriberat fel?

Det är helt okej att ändra i andras transkriberingar. Om sidan du tittar på är markerad som “review” betyder det att den som börjat transkribera känner sig färdig med den. Det är en indikation på att du gärna får hjälpa till att fylla i luckor, men också att göra ändringar.

Vill du föreslå en ändring, men som du vill få fler ögon på innan du känner dig säker, är det bäst att skriva in det som en kommentar.

Rör det sig om mindre ändringar, kanske byta en versal till gemen, ta bort eller lägga till ett “s” i ett “son-“efternamn, är det bara att göra det direkt. Alla tidigare versioner av ett dokument sparas automatiskt så det går alltid att gå tillbaka och återskapa en tidigare version ifall det visar sig att den ursprungliga transkriberingen var mer korrekt.

Om någon har transkriberat en sida nyligen kanske du inte ska göra allt för stora ändringar utan att skriva kommentarer om det. Med kommentarer kan ni få igång en dialog, vilket oftast är bäst. Men var det länge sedan någon arbetade med sidan går det oftast bra att bara göra ändringar direkt. Hur längesedan det var någon gjorde ändringar kan du se genom att klicka på fliken “Versions” där du transkriberar.

• Är det någon webbläsare som jag ska använda?

Hemsidan är primärt utvecklad för webbläsaren Google Chrome, men ska fungera med de flesta moderna webbläsare. Om du upplever ett problem med användargränssnittet kan det vara bra att uppdatera din webbläsare och som alternativ byta webbläsare.

Vi vet att det finns problem med Safari och att utvecklarna ska försöka åtgärda det.

• Går det att delta utan att ha en dator?

Det är svårt att delta utan en dator då hemsidan inte fungerar väl med de flesta läsplattor eller smarttelefoner (fast pröva gärna med din läsplatta eller smarttelefon). Om du enbart har en läsplatta eller smarttelefon är det dock ofta enkelt att skriva kommentarer och svara på frågor. Du kan också besöka ditt närmsta bibliotek eller arkiv med lånedatorer.