Page 27

The S[?]
ARG. (YEAR) 47. 16 (Pages) Sidor. CHICAGO,
Affidavit of Circulation
for the quarter ending March 31, 1915
STATE OF ILLINOIS} SS
COUNTY OF COOK

John Linde, Manager of SVENSKA
TRIBUNEN-NYHETER, published
at Chicago, Ill., does solemnly
swear that the actual net average of
number of copies printed and circulated
of said publication during the
3 months January-March, 1915 was
70,115 copies per issue
excluding all unsold, returned, spoiled
and waste copies.
John Linde
Manager.
Subscribed and sworn
to before me this 12th
day of April, 1915.
Andrew Tofft
Notary Public.
Net average circulation 1912. . . . .62,363
Net average circulation 1913. . . . .64,364
Net average circulation 1914. . . . .66,965
Svenska Tribunen-Nyheter
Is a member of the Audit Bureau of
Circulations.

Från tisdag till tisdag

GODA DYGDER.

Den människa för hårdt ej döm,
Som råkat har att falla!
Nej, hennes fel förlåt och glöm
Vi äro svaga alla,
Och frestelser af många slag
I lifvet möta oss hvar dag.

Om du din nästa gifvit sår,
Som henne bittert smärta,
Sök att förlåtelse du får
Och frid uti ditt hjärta!
Ja, låt ej solen nedergå
Förrän du tillgift ber att få.

Var vänlig mot denringe man
Som motden höge, lärde,
Och visa att för dig ock han
Har samma mänskovärde!
Att visa stolthet, det fösann,
Ej kläder någon bildad man.

Och är det så, att du har fått
God ställning här i världen,
Och skördat mera än du sått,
Så undvik ändå flärden!
Af den, som mycket gifvet är,
Man ock har rätt att fo[?] [?]ra mer.

Om ringhet kommit [?] lott
Och du är fattig vor[?]
Det finns dock många, [?] ha fått
Än sämre lott på jorden, [?]
Om blott på deras nöd d[?]er,
Du sj[?] [?] {?] i klagau

Sådant händer
Kåseri
Om inte rent af ett underverk inträffar,
kommer vår landsman Joe
Hillstrom att afrättas i Salt Lake City
den 19 ds. Hans försvarskommitte
i New York har genom den svenske
sekreteranren John Sandgren i 213
E. 40th st., New York, i dagarne utfärdat
ett cirkulär, som härmed delgives
våra läsare, till den kraft och
verkan det kan hafva. Saken är behjärtansvärd,
och skall något kunna
göras är snabb handling af nöden.
Hillstrom säger sig vara oskyidig och
det finns mycket som ger vid handen
att han borde beviljas ny rättegång.
Cirkuläret har hufvudsakligen följande lydelse:
Från fängelsehålorna i Salt Lake
City tränger ett rop om hjälp från
en af våra enfligt vår öfvertygelse är
oskyldigt dömd till döden. Han vill
icke ha nåd. Han vill endast ha en ny

de att fästa skulden för mordet på
honom, dels för mordet på
honom, dels för att blifva af med hvad
man ansåg som en besvärlig agitator,
dels för att falskeligen fösta mördarnamnet
på den organisation han tillhörde
och verkade för, the Industrial
Workers of the World. Kensekvent
följdes den taktiken genom hela rättegången.

Trots protester landet rundt förklarades
han skyldig och domdes till döden.
Afrättningen skulle ha ägt rum
den 1 okt. Men då inskred svenske
ambassadören i Washington Ekengren
och genom hans bemedlingutverkade
president Wilson att domens verkställande
uppsköts.

Svenske ministern säger att starka
tvifvel om Hillströms skuld föreligga.
Med andra ord, liksom tusen sinom tusen
andra, är svenske ministren öfvertygad
om Hillströms oskuld.

Men det blef endast ett uppskof.
Benådnigsdomstolen utsatte ny dag
för afrättningen, nämligen den 19
nov., och använde på samma gång tillfållt
att påbörda Hillström en brottslig
karriär.

Således återstå endast några få dagar.

Det synes som om ett fruktansvärdt
tryck utöfvades på Utahs myndigheter
från något båll att taga Hillström
lif, och dessutom har man nu
gått så långt i behandlingen af Hillström
att en återgång skulle betyda
fullständig moralisk tillintetgörelse inför
den allmänna opinionen.

Vi måste rädda Hillström för att
rädda vår egen heder som ett folk.

Låt oss för en gång skull visa att
vi hålla blodsförvantskapens band heliga

Joe Hillstrom

genom att i detta fall uppratt[? hålla]
[? rättvisan.]
Vår tanke ar att om vi kunde resa
hela det svenska folket — och hvarför
ej de skandinaviska folken — i
Amerika till en proteststorm, som skakar
hela landet, så skulle vi tvinga
Utahs myndigheter att släppa sitt offer.
En vacker dag kommer sanningen
i dagen, och då stå vi där med
skammen, om vi ej gjort vårt bästa.

Låtom oss för stunden åtminstone
bryta ned alla de skrankor, som skilja
oss åt, och visa det amerikanska
folket att man ej får handtera en hemoch
frändelös främling efter behang.
Det kan i alla händleser ej vara någon
synd att rädda en medmänniskas
lif. För den handlingen skall det bli
lätt att stå till svars äfven inför alla
domares domare.

Upp därför män och kvinnor i alla
samhällsklasser, anställen protestmöten
i hvarje stad och by och mäktiga
demonstrationer att hela landet må
känna kraften af vår samlade vilja.

Antagen den resolution som här
medföljer, eller affatten en själfva,
hvilken passar er bättre, men för all
del, så sant heder är er kär, låt er
röst nå fram till dem, som makten
ha nå ett sätt icke kan missför-

LENDETSLIFSFRÅGO[?]

Presidenten håller ett stor[?]
programtal i New York.

FÖR ETTSTARKT FÖRSVAR

Wilson prisar invandrarnes amerikanska
sinnel g, m n vänder sig skarpt
mot illojala element.

Inför Manhattanklubben i New York
höll president Wilson den 4 ds ett
stort tal, hvari han framlade sina synpunkter
i nationens vikitgaste frågor.
Talet var omsorgsfullt förberedt och
uppläste från pappert för att undvika
misstydningar.

Han framhöll till en början att på
senare tid vårt förhållande till främmande
makter mer än andra viktiga
frågor trädt i frögrunden. Våra principer
äro väl kända; vi öuska frihet
för oss själfva och frihet för andra.
Utvidgningspainer, som möjligen tidigare
gjort sig gällande, ha vi skjutit
åt sidan, och, sade talaren, jag
hoppas med tillförsikt att vi aldrig
mera skola taga en fots område genom
eröfring. Vi önska för oss själfva
ingenting annat än full handlingsfrihet
och frihet för oberoende tillväxt,
men vi önska detta äfven för
alla andrea folk på detta halfklot. Det
är med fasthållande af sådana principer
som vi i denna stund fråga oss
själfva hvad som är vår plikt med
hänsyn till landets försvar, nu då
kriget rasar öfver nästand hela världen.
Amerikas mission i världen har
varit en fredens mission; vårt folk
har bildats genom tillskott från alla
varldens nationer, och vi lefva i vänskap
med hela världen.

Men vi önska för vår egen säkerhets
skull ha tillgång till enstor kår
af medborgare som erhållit åtmistohe
den mest rudimentära och nödvändiga
militära utbildnig, och att nationen
har tillräckliga forråd af ammunition
och andra krigsförnödenheter
i händelse af ofred. Vi öuska gifva
dessa medborgars den träning de
behöfva och vi tro att vi kunna, göra
detta utan att nagonain kalla dem [?]
[?]
sattninga[?] [?] kommet
att framläggs för nästa kon[?] [?]
[?]
[?] Stalep[?]
larenheten visat vara nödvändig för
bevakning af gränswer, kuster och kolonier,
öfriga försvarsbehof skulle
fyllas genom träning under nästkommande
tre år af 400,000 medborgaresoldater
i kontingenter på 133,000
man om året. De skulle dock tränas
endast under en mycket kort tid hvarje
år. I samband härmed hoppades
tal. att nationalgardet skulle få det
erkännande det förtjänar och vinna
ökadt understöd från den nationella
regeringeus sida. Hva vi alla önska
är att landets försvarskrafter skola
bil en verklig del af nationen och icke
enafskild professionell styrka;
den största kostnaden skulle bli för
utrustningen, icke för träningen.
Amerikansk politik har alltid sett
hän till flottansom den hufvudsakliga
och första försvarslinjen, och den
är också en af de förnämsta i världen
Allt hvad vi här ha att göra
är att öka hastigheten i den politik
som vi länge följt och lägga våra planer
för en längre tid framåt. Tal.
framhöll att vi borde lara af den nuvarande
situationen och ansåg aft
marindepartmangets reden offentlig-